XVIII:14853 Guttorm DAGFINSSON

storbonde.

Barn med ?

Noteringar

Gift och fick en son. Med vem?

Levnadsbeskrivning

Storbonde.
Född omkring 1310 i Ångsta, Lockne (Z). [B ESPELL]
I källan redogör författaren för de adelspersoner, vilka var omnämnda i två kungsbrev av år 1347; nämligen som hirdmän Nils i Slandrom och Olav Håkonsson i Västanåker och före dem står i ett av breven Guttorm Dagfinsson, som alltså 'må vara ännu förnämare'. (Källa: Jemtland och Norge, sid 104, professor Edv. Bull, 1927)
Nämnd som Guttorm Östmanssons sonsons sonson, känd år 1347. (Källa: Skanke ätten sid 438, Roger de Robelin)
Guttorm Dagfinnsson nämns i ett brev av 1347-12-30 av prosten Ogmund Säfinnsson i Lit. (Källa: Jemtland och Norge, professor Edv. Bull, 1927)
Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända farsoten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom pesten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spreds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit som en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlund har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det faktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmännen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit. I alla landskap finns det folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök ha kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor ha överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerdal berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man dem helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden. (Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, Stefan Brink)

Död efter 1347 i Ångsta, Lockne (Z). [B ESPELL]

Personhistoria

Källor